Många dramer kretsar kring relationen mellan tre parter. Det kan bli tråkigt om en dialog och drama endast utspelas mellan två personer. Den tredje parten kan skapa obalans i situationen som gör att det hela tiden kan ske oväntade saker och därmed öka spänningen.
Ett klassiskt triangeldrama kan utspelas i en romantisk komedi där en kvinna och man, av en händelse, möts efter många år. De hade en ungdomsförälskelse som väcks till liv igen. Ett av alla problem är att den ena är gift och slits mellan lojalitet i sitt äktenskap och sina känslor för sin nyupptäckta ungdomskärlek. Och efter ett antal olika förvecklingar och problem så lyckas de mot alla odds få varandra. Här skulle premissen kunna vara att "kärleken övervinner allt".
Triangeldramat kan även handla om Draken (förföljaren) som rövar bort Prinsessan (offret) och befrias av Riddaren (räddaren).
Dramaturgi
Dramaturgi handlar om konsten – formen och tekniken – att berätta en historia på ett intressant sätt. En berättelse kan förmedlas på olika sätt t.ex. muntligt, som skriven text, i bild, som ett drama som kan bestå av både text, dialog, agerande, musik, dans etc.
En film består av många olika delar som skapar en helhet. Där spelar inte bara det som nämns ovan roll utan även val av plats, scenografi, rekvisita, ljus, ljud, musik etc. Hur detta används och presenteras kommer att ha stor påverkan på vår upplevelse av den färdiga berättelsen.
Aristoteles dramaturgi
Reglerna för dramaturgin formulerades av Aristoteles redan på 300-talet före vår tidräkning. De gick ut på att man måste fånga publikens intresse och bibehålla detta genom dramat. Inledningsvis presenteras en grundkonflikt där huvudkaraktären, den så kallade Protagonisten, befinner sig i underläge. Som människor har vi en benägenhet att ta parti för den som befinner sig i underläge. Antagonisten är motståndaren, skurken eller den “onda sidan” som hindrar Protagonisten (huvudkaraktären) att nå sitt mål.
Framåtrörelse
För att bygga upp en berättelse krävs det att det finns en framåtrörelse – något som kan utvecklas och leda fram till en lösning. Det kan vara en önskan eller dröm som huvudkaraktären har, alla problem och hinder denne behöver ta sig igenom för att förverkliga sitt mål. För att få publiken att fortsätta titta måste berättaren få den att engageras i frågan om hur det ska gå eller hur det ska gå till. Antagonisten driver handlingen framåt genom att hindra Protagonisten från att nå sitt mål. Ju mer svårigheter huvudkaraktären får utstå desto mer engagerade blir vi som publik.
En dramaturgisk modell
Här bredvid visas en modell för hur ett drama kan byggas och som vi kan känna igen i många Hollywoodfilmer. Vi kan dela in berättelsen i tre akter motsvarande början, mitt och slut.
I akt 1 presenteras karaktärerna och deras konflikt och filmens huvudkonflikt.
I akt 2 utvecklas och fördjupas karaktärerna och konflikten som trappas upp och avslutas i klimax.
I akt 3 kommer upplösningen och slutet på konflikten.
Anslag – det första som möter tittaren. Här presenteras någon form av konflikt eller problematik som väcker nyfikenhet och som gör att betraktaren vill veta vad som kommer att hända sedan. Anslaget presenterar en känsla och förväntan på hur filmen kommer att vara.
Presentation – här presenteras karaktärerna och betraktaren får en uppfattning om vilka roller de har och vad huvudkaraktären vill och vad som stoppar honom/henne.
Fördjupning – här utvecklas karaktärerna och konflikten. Dessutom kan bihandlingarna och biroller utvecklas. Antagonisten och Protagonisten kan även visa upp nya sidor som komplicerar konflikten.
Vändpunkter – efter en stund i berättelsen kommer viktiga avgörande händelser att uppstå. Det kan visas att förutsättningarna för konflikten eller karaktärerna förändras. Det kan innebära att konflikten försvåras eller förs framåt mot en lösning.
Konfliktupptrappning – kan innebära att Protagonisten och Antagonisten hamnar i en avgörande konfrontation där det inte finns någon återvändo.
Klimax – när Protagonisten ser sitt mål och offrar allt för att nå det.
Avtoning – filmen skulle kunna sluta med klimax, men oftast kommer en avtoning i slutet där vi kanske få se vad hela berättelsens konflikt ledde fram till och vad som hände huvudkaraktärerna sedan.